Att nolla kolhydraterna...
Så jag valde att avbryta mitt försök lite i förtid med en sås gjord på mejeriprodukter. Och det räckte för att hitta tillbaka! Igår kväll åt jag vad som kan ha varit bland det bästa jag nånsin ätit och idag orkade jag springa. Och jag kunde öka på vikterna vid styrketräningen. Sammanfattningsvis så tror jag att fakir kan vara effektivt för att väcka en stillastående kropp men jag tror definitivt inte det är någon långsiktig lösning. För mig som levt med ätstörningar i så många år måste jag dessutom vara extra försiktig med såna här experiment eftersom det lätt slår över till en manisk jakt på kolhydrater. Något jag betvivlar att jag är ensam om.
Nu återgår jag till mer normal strikt LCHF. Det är viktigt för mig att kunna träna ordentligt och det kan jag när jag äter som jag brukar. Mitt närmsta mål blir att lära mig springa en mil. Inget dåligt mål för en tjockis med ett trasigt knä som blir andfådd bara av att tänka på löpning. Men nu kör vi! Tough Viking 2015 är inte långt bort!